Steget före!

Det är mest doften av Gröndill jag gillar, jag kan undvara örten i nypotatisen. Dillkött har jag aldrig uppskattat men tomatbaserade fiskgrytor och soppor med Gröndill avnjutes gärna. Att jag ändå odlar gröndilll är vanans makt och tradition. Evenerliga säsonger har jag veckan innan midsommar legat på knä med gummisnoddar åtsittande på handen och klippt knippe med gröndill för leverans till den lokala konsumbutiken. Det ingår i årskalendern, kvällsljuset, regnet, grönmassan och doften.

image

I år har yrkesodlarna av dill klagat på att de ej fått bespruta sina odlingar mot bladlöss. Nu har kemikalieinspektionen gett dem dispans för i år. Rätt eller fel vet jag inte men själv kan jag inte räkna upp några år då dillen ej blivit drabbade av just löss. Eftersom mina odlingar nuförtiden består av någon ynka meter är det inte på tal att ta fram sprutan, andra tekniker får ta till. När jag i måndagskväll vattnade såg jag inga rullade dillblad men väl gula sådana. Dillen stod i skördbar höjd och när jag dagen efter drog upp den med rötterna var det ett kvitto på att min bedömning var rätt, bladlöss. Nu satt vid rötterna så det var bara att klippa bort dem. Någon dag till och ingen dill från egen odling hade lagts i frysen.

Leave a Reply

*