Nu när snön än en gång försvunnit tog jag den lilla i lådcykeln och trampade ut till kolonin. Med mig hade jag sekatören och två ge-kåskassar som jag tänkte fylla med svartkål. Orolig var jag för jag hade tänkt att skörda det innan senaste snötäcket lagt sig. Oron var befogad, kålen stod förvisso upp men snö och kyla har gjort att den ej var i kondition som människoföda. Nu får koloniområdets gnagare mumsa i sig delikatessen, hoppas de håller toalett på min lott så har jag någon nytta av kålen i varje fall.
Odla för gnagarna!
You can follow all the replies to this entry through the comments feed

Fy vad trist! Förstår hur du känner det…..jag stövlde glad i hågen ut till kökslandet i november och skulle gräva upp jordärstockor till maten ( jag brukar ha massor) och det var helt tom under blasten! Sorkdjäklar….grät floder!
Ja, kul är det inte. Har både palsternackor och jordärtskockor kvar i jorden. Nu har tjälen släppt så bara det blir lite torrare får jag hoppas på bra skörd. Att jag inte hunnit vinterså stör mig mer än förlusten av kålen, det blir bättre grönsaker helt enkelt. Vitlöken har inte tittat upp än vilket glädjer mig.