Baljväxter

En bra sommar fortskrider men nu med färre ljusa timmar per dygn än tidigare. Visst är sommaren som vackrast innan midsommar men den blir godare ju längre den fortskrider, det finns mer att äta än bladgrönsaker. I år har jag haft mindre tid än vanligt för lotten men samtidigt skördat mer nog beroende på det närmare avståndet som jag numera har. I min växtzon behöver man inte förså grönkål, det går bra att direktså den i månadsskiftet maj/juni. I år sådde jag tjockt och drog nytta av de utgallrade plantorna som åkte ner i woken med vitlök och olja som sedan det ströddes parmesan på. Mättande, gott och nyttigt.

Nu är det andra grödor som det skördas av, baljväxterna. I år sådde jag 3 sorters sockerärtor, amish snap, dwarf grey sugar och golden sweet. Bland denna namnkunniga skara är det amish snap som stuckit ut men sin tydliga sötma och matighet. Den blir sötare ju längre den växa så det blir även ärtor att äta och inte bara balja. golden sweet är vackrast att se på med sin ljusgula planta och mörkröda blomma. Den grå dvärgen är god men fördelen med den är att den ej behövs stagas upp. Hemma så äts det sockerärtor så det står härliga till, ju mer man plockar desto mer skörd ger plantan. Fast nu verkar det vara lite stopp med det. Plantorna har både fått ärttrips och råkat på vissnesjuka. Förhoppningsvis låter tripsen bli de baljor jag låtit sitta kvar till utsäde.

Kakothrips robustus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pisum sativum var. macrocarpon

Golden sweet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bondbönorna har nu lämnat jordelivet och hamnat i frysen. Det blev en hygglig skörd får jag säga. Jag kan inte klaga när baljorna ser ut som nedan. Obs! Lägg märke till badrumshyllan som fungerar som växtstöd till störbönor.

Vicia Fabia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilden visar en balja av den spanska lila sorten. Var där någon skillnad mellan spanjoren och italienaren a grano violetto? Ja, den förstnämda gav bättre skörd. Nu ska vi inte gnälla för mycket på italienaren då utsädet kan ha varit uppblandad med green hangdown. I år tar jag inget utsäde från bondbönorna, främst av 2 anledningar. Den goda anledningen är att en kär och god kollega har med sig bondbönor från Italien som jag ska odla nästa år. Bönorna i torkat format är enorma så jag ser fram emot att odla dessa. Den tråkiga anledningen är att jag har fått bönfläcksjuka och det kan smitta via utsädet. En tillväxtgynnande faktor är hög fuktighet och det har vi stundtals haft denna sommar. Dessutom ser det ut som bönorna fått någon form av svamp (rost) eller mosaik. Nåväl, spritade blev de och sedermera förvällda. Det bör påpekas att bilden nedan inte är hämtad från dermatologiskt lexikon utan mitt bönland.

Colletrorichium lindemuthianum

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För er som ändå är intresserade av denna sort har jag utsäde kvar. Det är bara att höra av sig.

Till sist får det handla om skillnad på utsäde och utsäde. Sojabönesorten Fiskeby fick jag tag på i år. En portion frö kom från Seed Savers i USA och en annan portion beställde jag av ordförande Åke. Bilden nedan visar till vänster jänkaren och till höger Åke. Av utsädet från Åke grodde närmare 100% medan endast 20% grodde av den andra. Övriga bönor jag odlar från Seed Savers har visat bra resultat. Så märkligt intressant det kan bli.

Glycine max

Leave a Reply

*