Vår!

Mycket har hänt under senare hälften av 2016. Flytt och nytt jobb tar sin tid. Men lite har jag hunnit med.

Först och främst att plantera vitlök i december och januari (ni trodde väl inget annat?). Jag hade ett överskott på klyftor från sorten Alexandra, fick ett bra erbjudande som jag inte kunder motstå. De var inte de största klyftorna men eftersom det är en bra sort får jag bra lök oavsett storlek. De minsta sorterade jag ut och planterade tätt i rad för att skörda som färsklök under senvår och tidig sommar. Till utsäde planterade jag stora klyftor i november så ni behöver inte vara oroliga.

 

allium sativum ophioscorodon

spann med Alexandra.

blivande primörer

blivande primörer

Principen är enkel. Sätt dem tätt, mönster bestämmer ni själva. Jag satte dem på 10-15 cm djup med 2-3 cm avstånd, på med jord. När det gäller att skörda gallrar jag för att få några som blir större. Vid uppkomst skall ni precis som med annan vitlök ge gödning av snabbverkande slag. Vad som verkligen var skönt med denna plantering var att det hade varit några frostnätter med lätt tjäle (om vi nu kan tala om det här på kontinenten) så jorden bar. Ca 100 m bort hade tusentals gäss slagit sig på en höstbesådd åker och sjöng härligt i solig vinterkyla. Otroligt avkopplande och berikande stund.

I förra veckan tog jag den sista torkade löken från fjolårets skörd. Löken har hållt sig bra även om de sista två-tre veckorna började gro. Angrepp av röta har varit få vilket glädjer mig ur många aspekter. Mest glädjande är nog att det går att odla vitlök även om du får angrepp av fusarium, Penicillium eller botrytis.

Fusarium oxysporum f.sp. cepae

Penicillium hirsutum

Bilden på klyftan är troligen angripen av Penicillium hirsutum. På själva rotplattan kan man se blått mögel som sedan får klyftan att ruttna. Klassiskt fall av sk lagringsröta där temperatur påverkar utfallet men även övergödning är en avgörande faktor. Vid skörd och närliggande torkningstid märks inget på löken, det är först under lagring en längre tid symtomen träder fram. Några klyftor på löken kändes mjuka, tog en titt på rotplattan och såg möglet och vid skalning uppenbarade det sig. Nåväl, endast en lök med en skadad klyfta vilket jag får vara nöjd med. Kunde varit mycket värre.

De sista lökarna mjölksyrade jag. Insåg att de 4 sista skulle hinna gro för mycket innan de i normal konsumtionstakt blev uppätna. Därför mjölksyrade jag dem, som pickles eller i blandning med kålrot, morot, lök och chile. Då har jag av egen vitlök under längre tid.

burkad.

 

Leave a Reply

*

1 Trackback to "Vår!"

  1. on September 13, 2017 at 11:50 am