Jag grävde mig en grop!

Kålstabbar från de olika kålsorter jag odlar låter jag stå kvar som kaninföda under vintern. Kaninerna är solidariska tillbaka genom att lämna kvar sin spillning och låter ofta övriga grödor vara ifred. Den gångna vintern har varit rik på föda i allmänhet för de har inte varit hos mig och ätit så kålstabbarna har fått stå orörda och börjar nu skjuta skott. Hade jag haft tiden kunde jag dem låta stå för att plocka nya blad innan de går i blom men det infall jag fick var starkt vilket satte min impulskontroll ur spel.

image

Cabbe de rennes i vinterprakt

Ta frö från kål är enkelt, det är bara att låta plantorna växa vidare så går de i blom. Svårigheten är att få den sortäkta, i synnerhet om du som jag odlar på ett koloniområde där fler människor gör samma sak fast med annan sort. Odlar du dessutom nära ett rapsfält måste man verkligen isolera blommorna. Dels pga detta samt att sorterna jag odlat inte var speciellt stabila lät jag bli att fröodla.

Sen så var ju det snilleblixten jag fick. Inspirerad sedan många år av Lena Israelssons bok Odla orientaliskt har jag nu i många år grävt gropar som jag fyllt med hästgödsel och kompost för att odla pumpa/squash på, resultatet blir ofta bra. I år räckte hästgödseln bara till djupbäddarna, jag förbannade mig själv över att jag inte tog med mig fler påsar när jag hämtade. När jag såg stabbdungen tänkte jag helt plötsligt på levande kompostodling som Lena Israelsson skrivit ett inlägg om efter att ha varit på föredrag med Bengt Flärdh. Jag ryckte upp stabbarna, grävde en grop ca 1.5 spadstick djup, klippte och hackade stabbarna till mindre bitar.
image

Ovanpå detta lade jag delar av lövtäcket som under vintern skyddat djupbäddarna, nu med påbörjad nedbrytninsprocess. Kompostjord lades på och stenmjöl pudrades över, en liten skvätt benmjöl likaså. Nu syns en liten kulle innan allt sjunker ner.
I slutet av denna månad fyller jag på med såjord och direktsår pumpa/squast, sort har jag inte bestämt än.

Leave a Reply

*