Du sår väl ändå vårråg?

Det blir ett mellanår i år. Oftast brukar ett sådant konstaterande vara en efterhandskonstruktion för att göra misslyckandet känslomässigt hanterbart, helt enkelt som ett försvar rationaliserar man. Nu har jag haft några mellanår för några grödor. Har det inte varit kaniner så har det varit duvor, kråkor eller sniglar som kalasat på det jag velat äta. Torka och oförtjänt mängd ogräs av olika kaliber har gjort jordelivet tungt för mig. Så, för att inte lägga ner onödigt arbete och för att fortsätta odla med den mentala hälsan i behåll har jag redan nu förutsatt att 2016 blir ett mellanår och vidtar åtgärder därefter. En åtgärd är att gröngödsla mer. Det gynnar jorden samt insektslivet men är bra om du inte vill lägga ner tid på att ogräsrensa. Du sår en huvudgröda som förhoppningsvis konkurrerar ut annan växtlighet, denna myllar du sedan ner i jorden och näringen återgår där den kom ifrån. Förutom näringen bidrar förmultningsprocessen i jorden till ett rikare mikroorganistiskt myller samt att det strukturförbättrar.

Först ut är vårrågen Petrus. Fördelen med denna är att den går att så tidigt på våren och att den etablerar sig snabbt innan oönskade grödor tar över. På kort tid bildas stor mängd grönmassa, Petrus blir över 2 meter på en säsong och för att kunna bli detta har den långa rötter som letar sig ner i backen och tar upp näring från djupare jordlager. Dessutom är råg inte släkt med någon annan gröda jag odlar vilket gör att den inte påverkar växtföljden negativt. Tummen upp helt enkelt. Höstråg har oxå dessa fördelar plus att den övervintrar vilket minskar näringsläckaget under vintern. Nackdelen med råg är att bin, humlor och fjärilar inte kan ta nektar. Därför sår jag på andra land något av eller i kombination av blommande grödor såsom klöver, honungsört, senap, solros, tagetes eller lin. Fint och nyttigt.

sårör

Såröret använder jag inte ofta men för ändamålet att så spannmål fungerar det ypperligt. Kornen kommer jämt över hela landet och jag är svag för det radsådda, det är helt enkelt vackert.

nu fortsätter vi.

Om snön är borta så bör vitlöken har tittat upp hos de flesta. Några sorter har troligen redan gjort det under senvintern och förhoppningsvis har de överlevt. Nu på vårkanten inser jag vikten av tydlig dokumentation vid höstens plantering och uppskattar att jag var noggrann. En fördel är att veta vilka sorter som odlas och var, det är grundläggande för det mesta i grönsakslandet. Vissa sorter är senare än andra så om inte alla sorter är uppkomna kan det vara sortberoende. Sen, hur många av var planterades. På kolonin är det Leningradskij och Alexandra som har bortfall på fem respektive sju %. Det är försumbart då det kan bero på omvärldsfaktorer såsom fåglar eller gnagare varit i farten. Det kan bero på sjukdom men om inte fler symtom finns så är det antingen tämligen harmlös sjukdom eller så stärker det tesen om omvärldsfaktorer. Leningradskij är även den enda sort som det blev en dubbelklyfta planterad av samt är den sort som kaninerna ätit mest av. Dubbellöken gräver jag snart upp och äter som färsk.

En lök som däremot är under observandum är den jag kallar Polsk Purple Stripe. Uppkomst är 100% men en planta ser lite blek ut och har ett märkligt växtsätt där endast ett blad kommit upp. Bladet är dessutom gulstrimmigt vilket är symtom på mycket men kan vara virusangrepp. Jag får helt enkelt ta en vända ut snart för att se vad som händer i vårsolen. Fortsatt missbildning och missfärgning gör att jag även då äter upp löken i förtid.

allium sativum var. ophioscorodon

Misstänkt sjuk purple stripe

 

Bulbillerna jag planterade i höstas växer på bra de med. I år odlas de inte för att jag skall förnya sorter utan för att de skall mjölksyras. Runt midsommar åker de större upp innan eventuell klyftbildning då de fortfarande är mjälla och fina.

bulbiller

bulbiller av dess olika slag.

Båda raderna på bilden ovan är vitlöksplantor av bulbiller sådda hösten 2015. De längst upp i bild är en blandning av sorterna Purple Haze och Bavaria, båda sorterna är sk Rocambole. Bulbillerna är således tämligen få per topplök men stora som åtminstone torra kikärtor. Storleksmässigt skiljer sig inte plantorna från de klyftsådda. Skördade kommer de förhoppningsvis vara sololök stora som en golfboll eller klyftlök runt 25gram. De små plantorna som mest liknar späd gräslök är bulbiller av en Purple Stripe. Dess topplök innehåller många bulbiller som har storleken av en vetekärna. Skörden av dessa kommer bli stenkulestora på sin höjd men blir ändå läckra tillsammans med vatten, salt och vinäger.

Så, hade det inte varit för kaninerna och deras glupska aptit hade jag varit nöjd. Förra året bet de av löken tidigt på våren men i år har de fortsatt och angripit löken åtminstone än en gång. I och med den tidigare värmen på våren blir kaninerna mer aktiva men har svårt att hitta föda, förutom i mitt vitlöksland då. Förra året repade plantorna mod men jag vet inte hur det blir med dem som i år bitits av fler gånger och det ganska hårt. Vi får helt enkelt se och under tiden går jag och muttrar över kaninerna.

Vårplantering!

Eller nu vad jag skall kalla det? Vinter har det knappt varit och någon egentlig vår är det inte. Visst hade vi snö och kyla i slutet av Januari men sedan dess är det något mellanting. Strunt samma, det är februari och jag hade en pallkrage över i Veberöd samt att www.slangehvidloeg.dk säljer ut vitlöksutsäde till förmånliga priser. Vårplantering av vissa sorter har tidigare gått bra och ju tidigare desto bättre är det om de kommer direkt i backen. Några brukar sätta dem först i kruka och sen plantera om dem i landet senare under våren och båda metoder går bra. Varför jag nu inte kunde motstå kliet i fingrarna var att det är sorter som jag gärna vill ha i min utsädesodling. Korean Red odlar jag på kolonin men den tar jag inte med mig vid flytt, Wonha har jag tidigare odlat och Pyang Yang har jag haft men det var troligen inte rätt sort. Varför jag så nallat vill ha dem är enkelt, smaken. De är små men fan så goda, inget silverskinsvavligt utan bara het vitlökssmak. Använder dem när jag göra kimchi eller annan syrning där vitlök passar bra. Här kommer en kort presentation av dem.

allium sativum ophioscorodon

Korean Red

Som brukligt, 4 klyftor per lök. Löken på bild väger 23 gram och den enskilda klyftan 7gram. Ni förstår att det inte är några stora vi pratar om men här får smaken tala. Planterade alla 5. Bulbillerna blir stora och är tacksamma att föröka. Jag tar bulbiller från kolonin om någon är intresserad. En östasiat, typ5.

allim sativum ophioscorodon

Pyang Yang

Ännu en koreansk sort, en östasiatisk, typ 5, lök. Bland anglosaxarna kallad asiatic. Namnet klingar bekant likt nordkoreas huvudstad och det är där den är kommen från. Vikten på löken är 24 gr och består av 8 klyftor vilket vi alla förstår att det är mindre klyftor. Den version av pyon yang jag tidigare odlade såg inte alls ut så här, den bestod av färre större klyftor per lök. Just östasiaterna brukar gå bra vid vårplantering vilket gör det lite mer spännande. Jag har tidigare inte vårplanterat en östasiatisk vitlök då dess begränsning är dess korta lagringsbarhet. På våren brukar det inte inte finnas bra utsäde att tillgå men Juana lagrar vid bra temperatur, ca 20¤C. 5 st kom i jorden. Topplöken på denna sort blir stor, dvs avlång som en strut. Storleken på bulbillerna lär oxå vara stor.

allium sativum ophioscorodon

Wonha

Nordkorea har inte i mina ögon sett bidragit till att dra ljus över mänskligheten men spännande vitlöksorter finns där. Sen är det inte Kim-dynastin som gjort att de finns där utan har funnits i landet sedan länge. Wonha har jag odlat tidigare men kasserade den då den inte gav någon storlek. Sådant har jag nu lärt mig förbise och uppskattar nu andra kvaliteter. 25 gram vägde löken som bestod av 4 st klyftor. 7st kom i jorden. Även Wonha är en östasiat, typ 5, asiatic.

Ner i jorden kom dem. Pallkragen var förberedd sedan i höstas med hästgödsel, benmjöl och stenmjöl. Jag pudrade på ca 0,2dl benmjöl som jag vände ner innan plantering samt att mellantösen bistod mig i att sprida ut stenmjöl. Kalk slängde jag på alla pallkragar som bryts och förs ner i jorden. Vitlök gillar kalk så om ni vet med er att er jord saknar kalk, kalka.

 

Säsongen börjar.

Eftersom jag inte besöker kolonin varje dag blir varje besök lite mer spännande. Nu på vintern blir besöken färre men nästa gång måste nu bli snarare än det var förra gången jag besökte. Vitlöken har tittat upp och kaninerna har hittat dem. Några var avbitna men det är som tur några bulbillsådder jag odlar för att kunna mjölksyra färsklök. I veckan blir det till att åka ut och sätta upp lite stängsel runt vitlöken, slänga ut stenmjöl och göda men lite benmjöl.

allium sativum ophioscorodon

allium sativum ophioscorodon

Även i år är det de polska sorterna (som jag kallar dem) som tittar upp tidigast. Även Leningradskij har börjat synas och som jag tidigare nämt, bulbillsådder av olika sort. Bra eller dåligt att de kommer upp så tidigt? Vintern har varit obefintligt förutom för en vecka sedan då vi hade en period på en ca en vecka med snö och kyla. Detta påverkar givetvis att de kommer upp tidigare. Förra året syntes de inte förrän i februari och även det får räknas som tidigt. Skörden blev ändå bra av dessa tidiga. Nackdelen är det jag skrivit ovan bilden, kaninerna har inget annat att äta så de tar, förhoppningsvis, smaklig tugga av primörerna. Det gjorde de förra året och det var inget som märktes som nackdel när de skördades. Jag ger en extra pyts gödning under våren för att kompensera eventuellt bortfall.

Gödning var det ja och jag har skrivit att jag ska ge sten och benmjöl i veckan som kommer. Stenmjölet lägger jag på nu och myllar ner (tillsammans med benmjöl) för det tar längre tid att brytas ned och tas upp av växten. Nederbörden tillsammans med tiden är två hjälpande faktorer i detta. Benmjölet ger en relativt snabb gödningseffekt vad det avser kväve vilket behövs nu när de börjar växa. ca 0,2dl mjöl per m2 ger jag nu på våren vid två tillfällen. Så fort jag får tag på gräsklipp lägger jag på det.

När det gäller bevattning hjälper gräsklippet till för att förhindra avdunstning vilket ger en skyddande effekt. De år som jag inte täckodlat torkade jorden snabbt ut men jag är försiktig när det gäller bevattning. Jag häller det från kanna så nära markytan som möjligt och helst gör jag det på morgonen. Bevattning med hjälp av slang eller vattenspridare skapar en fuktig miljö vilket gynnar svartmögel och rost. Vattnar jag på morgonen tar värme och vind bort stor del av fuktigheten och vilket inte görs nattetid (om det inte blåser mycket). I och med avdunstningen är högre dagtid vattnar jag inte med vattenspridare eller slang då för mycket vatten går förlorat.

Men härligt är det att säsongen börjar. Det kliar rejält i fingrarna, speciellt efter att jag beskurit fikonträdet här hemma.

fikonträd

 

Äntligen ett samlat grepp!

Märkte att jag inte skrivit något alls på ett bra tag och ingen sortlista för säsongen 15/16 har jag publicerat. Lönearbete och hemarbete är det som upptar min tid. Än så länge har vintern varit en lång höst, när jag planterade de sista klyftorna hade vi någon dag av blötsnö. Den senaste veckan har varit annorlunda med kyla och snö som nu återgått i tö. Dock väntas en kallperiod igen som jag tacksamt tar mot. De sorter jag odlar blir bäst när vintern har varit lång och kall vilket är för sent nu men mer kyla blir lite plåster på såren dock. Även andra saker har en kall vinter en positiv inverkan på, tex sniglar och växtsjukdomar. Än så länge har inga av mina lökar tittat upp och det skall de inte ha gjort, sorterna kommer upp först i februari-mars samt att jag inte har kylbehandlat dem innan plantering.

I tidigare inlägg har jag beskrivit för mig nya sorter för i år bla och Dukat. Denna säsong har jag inte satsat på nya sorter då jag tycker det startfält jag har ger mig den skörd jag eftersträvar dvs stora lökar med stora lättskalade klyftor som har bra lagringsduglighet. Smakspektrat är jag nöjd med även om jag saknar spanish red samt antonik. Den sistnämnda har jag själv aldrig odlat men av en förtrogen bekant rekommenderas den varmt just pga dess smak. Sen ger mig sorterna jag odlar även ormlök som blir till en delikatess när den syras och det är just denna aspekt som är säsongens stora förändring jämfört med förra. Jag odlar några rader just i ändamålet att mjölksyra dem. I övrigt är det som förra säsongen, jag odlar till utsäde i Veberöd men med skillnaden att till hösten säljer jag inget. Vi planerar att flytta och jag vill ha allt utsäde själv  då jag räknar med ett större trädgårdsland. Den lök som inte kvalar in som utsäde får min familj att äta.  Skörden från kolonin äts upp eller blir till nytt utsäde på kolonin. Löken där drabbas lätt av svampsjukdom men symtomen har blivit mindre och mildare med åren eftersom jordbearbetning och gödning har hämmat svamptillväxten. Om vi flyttar äter jag upp all koloniskörd vilket jag inte ser som ett problem. Däremot kan jag vid intresse spara topplök, hör bara av er innan maj tar slut om ni vill köpa.

Vi börjar med kolonin. Så här ser det ut:

  1. 2 rd med bulbiller av Purple haze och en rad bulbiller av Kodaver. Dessa skördas som färsklök eller syras.
  2. 3rd x 5 Polsk Purple Stripe + 1 klyfta
  3. 2rd x 4 Polsk rocambole
  4. 2rd x4 Dukat
  5. 1rd 7 st bulbiller av Bravaria, syras.
  6. 1rd x 6 Korean red.
  7. 1rd x 6 Morado.
  8. 2rd x 5 German extra hardy.
  9. 3rd x 5 Polsk 1.
  10. 2rd x 5 Polsk 2.
  11. 8rd x 5 Estnisk röd.
  12. 8rd x 5 Leningradskij

Kållandet kallat

  1. 8rd x 4 Alexandra.

I ändan av vart land har jag sparat utrymme till en eller två rader annan lök såsom purjo och eller salladslök.

I Veberöd odlar jag följande.

Pallkrage 1.

  1. 1 rd New York
  2. 2rd Kaukasisk röd
  3. 1rd Siberian Red (6st)

 

Pallkrage 2.

  1. 2rd Estnisk röd.
  2. 2rd Alexandra.
  3. 2rd Kodaver.
  4. 2rd Bavaria.

Nu minns jag inte helt och hållet men jag utgår från att en rad är sju klyftor om inget annat anges.  Slarvigt av mig att inte skriva upp det.

När jag ändå skriver om slarv. Jag köpte fina bulbiller av en person som fått sin ursprungslök av en rysk kolonigranne som i sin tur tagit med sig löken från sin hembygd i centrala Ryssland. När det var dax att plantera kunde jag inte komma på vart jag lagt dem och jag har ännu inte hittat dem. Det irriterar mig.

allium sativum ophioscorodon

allium sativum ophioscorodon

ormlök i kök

ormlök i kök

i saltlake.

i saltlake.

 

 

Inte så bra på det tekniska!

allium sativum ophioscorodon

Dukat

allium sativum ophioscorodon

Klyfta Dukat

Som ni kommer att se är jag inte den mest bevandrande när det gäller att föra över bilder från telefonen till min blogg. WordPress-appen vill inte lägga upp nya inlägg överhuvudtaget så jag får använda min webbläsare för att nå bloggen. Där lägger jag över bilder som jag sedan behandlar här på min stationära dator. Men det blir liksom inte bra ändå. Fast, bilderna är tydliga så jag tror ni vet vad de visar.

På bilderna ovan ser ni sorten Dukat från Nelson Garden. Det var egentligen ett impulsköp. När jag såg den ligga där hos min lokala mataffär så slog jag till. 109 gram vägde den och alla klyftor, 8 st, var i bra storlek och åkte ner i jorden. 40kr för en lök i den storleken är ett bra pris. Sorten har oxå några intressanta egenskaper som jag vill testa. Både smak och dess påstådda sjukdomsresistens är av intresse. Jag får helt enkelt spara en eller två topplök. Vilken undergrupp den tillhör skall oxå bli spännande att utreda. Någon kanske redan vet?

 

allium sativum ophioscorodon

Polsk Rocambole vs Polsk Marbled Purple Stripe?

Kunde inte låta blir när jag fick tag på dessa lökar. Ursprung är Polen men om det är en rocambole eller en marbled purple stripe låter jag i dagsläget vara osagt. 4 stora klyftor per lök som vägde 75gram låter som en MPS men dess färgning ser ut som en rocambole. Vi låter topplöken avslöja den.

 

allium sativum ophioscorodon

Polsk Purple Stripe?

Purple Stripe eller Glazed Purple Stripe? Upp till 16 st klyftor per lök, vissa väldigt smala, och en vikt upp till 97 gram. Odlade något liknande förra säsongen och är väldigt nöjd med resultatet. Vacker.

All vitlök är planterad ute på kolonin. Hösten är mild men det måste ju göras någon gång.

 

någon bet alexandra

När jag sorterade utsädet fann jag detta angrepp på en Alexandra. Något har bitit i löken och gått ut igen. Klyftan har de låtit bli. Möjligen en tvestjärt?tmp_16476-20151104_2018191129078496


tmp_28605-20151104_2018081129078496

 

alexandra den stora

Mild höst precis som i fjol men sedan 3veckor har jag börjat plantera. Får be om ursäkt om jag varit dåligt att uppdatera på sistone men mycket skall hinnas med och då blir nya inlägg inte prioriterat. Kan passa på att säga. Jag har inget utsäde kvar att sälja. Kul att intresset finns. Nästa år odlar jag mindre mängd utsäde än vad jag gjorde i år för jag har inte möjligheten till större odling. Det mesta av den skörden kommer jag använda själv.

De sista sorterna jag planterar på kolonin i år är Alexandra, Estnisk röd och Leningradskij.

Allium sativium ophio

 

Utsäde finnes!

Om du inte fått tag på eller ens hunnit beställa. Ta det lungt, jag har kvar att sälja. Av estnisk röd och siberian red finns flertalet medan av kodaver, bavaria och kaukasisk röd kan jag bara stoltsera med någon av var sort. Hör av dig så fixar vi det finstilta.

 

Allium sativum ophioscorodon

Allium sativum ophioscorodon

nya bekantskaper!

I höstas sprang jag på två nya bekantskaper, två st olika polska vitlöksorter. De såg olika ut, vitlökens färg kan påverkas av växtförhållanden. Nu när jag odlat dem framstår de sjom samma sort eller åtminstone tillhörande samma undergrupp nämligen Purple Stripe.

Viktmässigt ligger de i runt 70gram i genomsnitt. Den ene producerade större enskilda lökar men den andre hade en högre medelsvikt. Deras stjälkar växte lika högt och svängde på samma sätt. Topplöken och bulbillerna är mer eller  mindre identiska.

 

allium sativum ophioscorodon

polsk1, purple stripe

polsk2, purple stripe.

polsk2, purple stripe.

Förhoppningsvis odlar jag vidare på dem.