Besiktning

En regnig mild höst har det varit än så länge. Alltså inte det mest lämpliga vädret för vitlöksplantering. Jag har inte planerat upp hur många och i vilka rader jag ska plantera vitlöken. Det  jag gjort är att gräva nytt land i mina föräldrars gräsmatta. Det är väl en månad sen den djupbädden blev färdig. Allsköns grönmateria i form av solros och jordärtskockeblast, uttjänta tomatplantor och dahlior vändes ner med välbrunnen hästgödsel och stenmjöl. I samband med att jag grävde bort grässvålen kalkade jag jorden och nu senast, dvs två veckor sen, gödslade jag med låg dos benmjöl. Nu ligger landet och väntar på mig och jag väntar på att all lök skall komma till mig. Än har jag inte fått alla sorter jag vill ha men de är på väg. Anledningen till att jag odlar hos mina föräldrar är att kunna odla i jungfrulig jord för att bevara odlingsvärda sorter. I år har jag sålt sättlök vilket jag inte kunnat göra om de odlats på min kolonilott. Därifrån säljer jag endast topplök.
Även på kolonilotten är landet förberett, nu är det mest min tid som ska planeras och prioriteras om vädret tillåter.

För det börjar bli dax. Jag skalade 3-4 lökar idag (leningradskij och estnisk röd) när jag la in klyftor i äppelcidervinäger. De flesta klyftor har börjat skjuta små rötter och en liten tendens till grodd. En månad till, mer vill jag inte vänta.
Om jag nu återvänder till inläggningen så gjorde jag inte den för att besiktiga utsädet utan för att testa inspirationen jag fick från en amerikansk sida. Helt sonika skalas klyftorna och läggs i en glasburk. Sedan hälls äppelcidervinäger över så att klyftorna täcks. Locket skruvas på och burken får stå i rumstemperatur i en till två veckor. Därefter flyttas den till förrådet eller källaren. Ju längre den får stå desto bättre. Ska bli angenämt att öppna burken.
image

Utsädesskolan fortsätter!

Förra året skrev jag följande inlägg om att köpa utsäde. Det är bara att läsa och sålla vad man vill ta till sig. Tankar som jag har i år handlar mer om hur man kan tänka kring att välja olika sorter. Olika sorter har som bekant olika egenskaper och för att göra det lite mer överblickbart gör jag följande sammanfattning.

Det finns olika klassificeringssystem för vitlök men jag utgår från Åke Truedssons typsystem då det i Sverige är allmänt vedertaget. För att förtydliga mig så använder jag mig av de typbenämningar som används i USA då dessa differentierar sorterna än mer tydligt. Vill man läsa mer så rekommenderar jag en beställning av Åke Truedssons Vitlökshäfte eller en sökning på www.

Vill man göra en vitlöksfläta av sin skörd är det Typ1 och Typ 2 som skall odlas. Dock så händer det väldigt ofta att typ1, artichokes är annat namn för dessa,  drabbas av hals/stress/pseudolök på stjälken som gör den styv. Det är milöfaktorer som påverkar och den mest troliga förklaringen är att temperaturen här uppe i norr skiftar mer frekvent än vad den gör kring medelhavet där typ1-lökarna kultiverats fram. Typ 2, även kallad silverskins, kan ibland sätta topp/ormlök och då blir stjälken styv. Artichokes och Silverskins är de som är vanligast att hitta i utsädetsutbudet i Sverige. Sabadrome, Thermidrome, Vigor är exempel på artichokes och vanliga silverskins är Arnor, Cledor, Flavo.

Typ 1 och typ 2 är även de lökar du skall välja om du vill lagra dina lökar under lång tid. Framförallt silverskins kan hålla i över 18 månader om de lagras rätt. Nackdelen med dessa är dock att de har många svårskalade klyftor. Sämst lagringsegenskaper har typ6, östasiatisk vitlök. Varar de 6 månader i lagring skall man vara glad. Således gör man ett klokt val om man odlar flera olika typer av vitlök och konsumerar dem i den takt de är lagringsdugliga för även om vissa lökar har sämre lagringsegenskaper har de kvaliteter som kan vara värda att satsa på. Givetvis påverkas lagringsdugligheten av  hur vitlöken odlas och skördas så en för sen eller för tidig skördad silverskin håller sämre än en rätt odlad och skördad östasiat. Framförallt snabbverkande konstgödning i stor dos har inverkan på huruvida vissa svampsjukdomar växer till sig eller inte. Exempel på östasiatisk vitlök är Sprint och Korean red.

Stora lökar med stora lättskalade klyftor har typ 3-7. Förutom typ6 är dessa relativt svåra att få tag på i Sverige. Om letandet fortsätter utanför den vanliga trädgårdshandeln är det Åke Truedsson som tillhandahåller det bästa utbudet av dessa lökar. Slangehvidloeg i Danmark har ett bra utbud  och i övriga EU finns lite olika leverantörer. Det finns ett enormt utbud utanför EUs gränser men tullregler sätter stopp för att föra in dessa samt att vissa leverantörer inte levererar till EU pga tullreglerna. Om du vill ha de största klyftorna är det typ5, centralasiatisk vitlök du skall leta efter och då kan de heta Siberian Red, Irkutsk, Ural, Tsezar. De mest lättskalade klyftorna har typ 3, kaukasisk vitlök och typ4, vild vitlök  Sorter är ex Leningradskij, Hammar, Rysk röd, Purple Haze.

Ju längre norrut du odlar desto bättre kommer din vitlöksodling bli om du väljer typ 3-7. För att maximera skörden skall man klippa av den topplök som dessa sorter sätter. Det innebär ett arbetsmoment mer men eftersom dessa lökar är anpassade till ett kallare klimat så är de mer lämpade än typ 1 och 2 vilket visar sig i skörderesultat. De sorter som kallas Creoler där Morado är en relativt vanlig förekommande sort i svenska handel är inte anpassade för höstplantering i Sverige med grannländer. Dessa lökar är vana att växa i mer tempererade klimat än de som finns här uppe i norr. Vid höstplantering kan dessa sorter bli helt klimatvilsna med en klen skörd med udda klyftsättning som resultat. Åke Truedsson kallar denna typ för 8.

Vissa år blir det som så att höstplantering inte hinns med. Det kan bero på att vädret slår om för tidigt och kung Bore hinner före klyftan i jorden. Ge inte upp utan satsa på vårplantering istället. Ju längre söderut du odlar innebär ökad möjlighet till bra skörd vid vårsådd. Typ 2 och typ 8 fungerar lika bra vid höst som vårsådd. Om du kan lagra en typ 6 lök så pass länge så går den utmärkt att plantera under våren.

Tidigast skörd ger östasiatiska vitlökar (typ6). I år skördades de i 3e veckan i juni vilket är rekordtidigt. Vanligare är att de skördas i början av juli men oavsett så är det de snabbaste sorterna att mogna.

Sen är det som så att om du endast vill odla vitlök så går vilken sort som helst lika bra, bara den är frisk. Odlingsgläjde är precis som vilken annan känsla som helst en subjektiv upplevelse.

 

Bavarian!

I höstas planterade jag en ny sort som heter Bavarian. Löken köpte jag från Juana som beskriver sin odling på slangehvidloeg och om jag var nöjd med utsädet så är jag ungefär  lika nöjd med skördeutfallet. Juana föreslog sorten och genom en enkel sökning hamnade jag på we grow greate garlic .
Efter att ha läst beskrivningen (scrolla ner på sidan) var det inte svårt att bestämma sig. Enda påpekandet är att storleken på mina lökar varierade så till eget utsäde blir det bara två st och två reservlökar som ligger snäppet under i storlek. Men det påpekandet har jag glömt nu för ikväll lagades det chiliräkor med vitlök samt en sporadisk grönsaksröra till pasta. Bavarian har en fantastisk doft, avrundad smak och krämig textur. Redan när jag öppnade löken började en härlig arom märkas i köket och när den hettades upp i oljan fortsatte doftäventyret.
image

Smaken som rå är mjuk och avrundad, ingen brännande hetta, vilket den fortsätter att vara i tillagat tillstånd. Äldsta dottern kan ibland rynka på näsan åt vitlök men idag slank maten snabbt ner. Texturen är först lätt mjölig och men blir sedan krämig.
Om det nu är sortberoende eller miljöfaktorer som påverkat återstår att se. Jag får odla den på annan jord än Veberöds sandjord för det är definitivt en favorit. Topplökar har jag sparat vilka finns tillgängliga om man hör av sig.

Morado!

En klar fördel med årets sommar är att det är busenkelt att torka sin vitlök. Även om min torkning görs under skydd höjer ändå ett regn luftfuktigheten samt att vissa somrar inte är direkt lika varma som 2014.
Nu har jag börjat gallra till utsäde. Utan att ha några jämförelsevikter ser årets skörd sämre ut än 2013, det är fler smålökar. Det kan bero på olika årsmål men även att jag utökat antalet på vissa sorter och urvalet till dessa inte varit tillräckligt bra. Snart har jag gallrat alla sorter och kan då ha en generell jämförelse.

En sort som jag inte odlade 2013 utan då får jämföras med Utsädet jag köpte är Morado. De som blev störst blev i varje fall inte mindre än utsädet och det är ett gott betyg. Sen att de inte är stora jämfört med andra sorter spelar inte så stor roll, den smakar bra samt är vacker.

image

Bilden ovan är en Morado som har skalats med endast ett ytterskal kvar. Den följsamme och observante ser att vi har bytt köksduk.

image

Klyftskalen är väldigt röda och lättskalade, inget onödigt pill här inte. Löken på bild är inte alls stor men oavsett har sorten flertalet små klyftor vilket för mig är en nackdel. En fördel är att den går bra att vårplantera. Vårsådden blev mindre vilket troligen är relaterat till jordmån. Ormlöken inget att tala om.

När jag ändå skriver om ormlök, jag har många i år. Är ni intresserade av att odla vitlök från bulbiller, hör av er. Titta i min sortlista för säsongen så berättar jag vad jag har kvar.
Och när vi pratar sortlista, vitlöksklubben har skickat ut årets. Själv har jag beställt fyra röda sorter. Är du inte medlem så bli. Du får tillgång till ett bra urval av vitlök samt en enorm kunskapsbank i form av Åke Truedsson.

Skördehantering

I skrivandets stund har jag endast en handfull mängd plantor av vårsådd morado kvar i jorden. Dvs det har varit en väldigt tidig skörd i år. På några odlarforum har jag sett att övriga delar av landet oxå börjat skörda. Intresset för att odla själv har ökat lavinartat och med det följer en kunskapstörst som är berikande för den som vill veta och för den som tror sig veta.
Skördetidpunkt varierar beroende av sort, kolla upp vad som gäller för din sort. Generellt sett skall 1/4-3/4 av blasten vara vissen. Tar du upp den för tidigt har skalen inte utvecklats och lagringsdugligheten blir sämre. Skördar du den för sent har skalen förstörts och löken blir svårare att lagra under längre tid. Är du osäker så gräv upp jord runt löken och kolla.

image

När väl löken är uppe ur jorden skall den torkas och här finns väl bara två inte. Till skillnad från annan lök skall vitlök inte torkas direkt på marken, ytterskalen går helt enkelt sönder då. Precis som på annan lök, klipp inte av utan låt stjälkarna torka på löken.
Bilden ovan visar hur det ser ut på framsidan av vårt radhus. Under markisen har jag hängt upp löken. Markisen skyddar både mot direkt sol samt regn. Utomhus finns även naturlig luftcirkulation. Har du ingen tjusig markis går det bra att hänga upp under ett väl förankrat parasoll. Uterum, utehus och garage med bra vädring går givetvis oxå bra. Torkar du på nät eller bord så täck över med plast eller presenning vid risk för regn samt under natten.
Efter ca två till tre veckor klipps blasten ned med ca 15 cm stjälk kvar på löken som läggs i nätsäckar för förvaring i vårt kallgarage.

image

Steget innan torkning är givetvis skörd. Gräv försiktigt upp lökarna, drar du riskerar du att löken blir kvar i jorden. Se upp när du gräver så att inte löken skadas av ditt redskap. Skadad lök blir lätt angripen av diverse mögel, ät den snart om olyckan är framme.
Bilden ovan visar nyupptagna estnisk röd som tvättades vid skörd. Måsre det tvättas vid skörd? Nej är det generella svaret. Det går alldeles utmärkt att inte tvätta löken utan låta den torka och sen ta bort översta skalet. Engeland förespråkar det sistnämnda då en tvätt kan innebära att löken lättare angrips av mögel. Fördelen med att tvätta är att vissa jordarter är svåra att få bort på annat sätt, en annan fördel är att torkningen inte smutsar ner lika mycket. Sen om man ska oroa sig för mögelangrepp eller inte handlar även om hur stor skörden är. Har man inte större skörd än att man äter upp den inom någon månad blir frågan om att tvätta en ickefråga, löken är ändå uppäten innan eventuella angrepp blir aktuella.
Rötterna låter jag oftast sitta kvar fram till första friseringen. Sen är det av hanterings och utrymmesskäl de klipps av. Precis som med blasten behöver löken rötterna för att optimera lagring. Visst händer det att jag klipper av rötterna direkt vid skörd och samma sak där, är inte skörden för stor eller ämnad åt försäljning kommer du inte märka någon skillnad. Fnösketorr blast tar jag bort direkt vid skörd, främst för att minska nedsmutsning vid torkningen. Husets framsida är (tyvärr) inte enbart ämnad åt vitlökstorkning.

image

Estnisk röd som inte tvättats

Sommarhälsningar!

Efter sprint kom Spanish red och Topset på tur att skördas. Jag hade noterat påverkan av virus på båda sorter under förra säsongen och så även i år. Skörden var inget att tala om dvs mycket små lökar som blir till att mjölksyra. Ingen fortsatt odlande av dessa kan jag konstatera.
Lite moloken tänkte jag att det blir skit i år med vitlökskörden pga torka, mild vinter, dålig gödning etc. Negativa tankar med hopp om förbättring nästa år.
Men så idag. Leningrsdskij, estnisk röd, german extra hardy och korean red levererade. Visst, mindre än andra år men ändå acceptabel storlek.

image

Sprint ur!

wpid-CAM04504.jpg

Sprint beskrivs som en tidig sort och det är bara att hålla med, jag skördade idag. Eftersom Meredith skriver att vitlök tillhörande den grupp han kallar asiatic inte påverkas storleksmässigt i samma utsträckning som andra sorter om topplöken får vara kvar lät jag dem sitta kvar. Nu har jag inte skördat någon annan sort i år så jag kan inte jämföra men de Sprint jag skördade idag är betydligt mindre än de jag satte. Om det sen är topplöken som påverkar eller säsongen med kort vinter och torr sommar är det som fäller avgörandet kan jag inte idag säga något om. Övriga sorters skördeutfall får styrka eller underminera teser.

image

Sprint

Oavsett vad som gjort lökarna mindre så har jag god tillgång på topplök. Sprint har stora bulbiller vilka är lättare att handha vid sådd. Om någon är intresserad av topplök  är det bara att höra av sig.

image

Topplök med bulbiller

När jag i höstas planterade klyftorna tyckte jag att Riga Hardneck var snarlik Sprint. När jag jämför bulbillstorlek är det väldigt tydligt att de inte är samma sort. RH har i motsats till Sprint små vita bulbiller. Dock har sorterna många likheter utseendemässigt och även om RH inte gjort sig rätt i årets odling så går det att säga att de båda mognar tidigt. Om de tillhör samma undergrupp är trots allt oklart.

Fytopatologi!

Det var inte det jag hade tänkt mig när jag började odla vitlök, att jag skulle bli bra på dess sjukdomar. Men så är livet, det blir inte alltid vad hen tänkt sig. Det är bara att gilla läget och utveckla det till dess fördel. Visst hade jag hellre varit utan att efter mild vinter få en tillväxt av diverse svampkulturer men å andra sidan är det utvecklande att få lära sig mer genom att själv söka information och använda sig till den. Fytopatologi, det är läran om växters sjukdom och i år är det främst Rost och misstänkt botrytis som invaderat mitt vitlöksland.

Botrytis squamosa

De svarta fläckarna misstänker jag är ingrepp av någon form av Botrytis.Tidigare år har angreppen inte varit lika påtagliga. Jag hoppas inte att det påverkar lökstorleken i större omfattning eller för den delen hållbarheten. Spridning av Botrytis är jordburen, dvs sporer övervintrar i jorden. Att hålla växtföljden är inte svårt, det är bara att inte plantera allium under 5-6 år i samma land. Däremot att på liten yta, som odlingslotten är,  hindra att jord i olika land kommer i kontakt med varandra är svårare. Det är lätt hänt att slarva med rengörning av redskap, att det råkas trampa i annan land, vid kraftfulla skyfall stänker jord lite här och var etc.

 

Puccinia allii

Bilden nedan visar vitlöksrost som orsakas av Puccinia allii. Angreppen liknar dem jag tidigare haft. Rosten är luftburen och när jag gick en runda i koloniområdet för att se på andras vitlöksodling upptäckte jag att flertalet har liknande angrepp. Vad som är hönan eller ägget vet jag inte, kanske det finns någon värdväxt? Jag har sett allt från gräs till bönor ha liknande fläckar.

Möjligen hade Binab från http://www.nyttodjur.se i ett tidigare stadium mildrar angreppen men nu är det för sent med tanke på stundande skörd.

Riga!

Första sorten skördad, “Riga hardneck”. Stjälken  började lägga sig för ca 10 dagar sen och blasten gulna. De flesta lökar blev solo och de andra i varierande grad av antal klyftor. Två av 16 satte topplök. Sammanfattningsvis överväger det negativa då endast att den är tidig är positivt. Både storlek och stabilitet gör att jag möjligen odlar den från bulbill.

image

image

image

Toppade!

När jag idag tittade ut på kolonin såg jag att gröndillen var toppad. Lite märkligt tyckte jag att någon vill ha dilltoppar, snitten var fina så mänsklig hand måste ha gjort detta.
Under tiden jag gallrade svartkålen slog sig en flock kråkor ner i bondbönslandet och kalasade. När jag skrämt bort de fräcka jävlarna såg jag att de även toppat kungsmyntan. Samma snitt som dillen. Torka och stadskråkor är ingen bra kombination.
De som mest fått på fan är buskbönor och sockerärtor. Trots att jag burat in pallkragarna de vuxit i har kråkor och duvor tagit sig in för ett skrovmål. Dessvärre har jag inte mer utsäde av Boutiful utan hade tänkt att så om av annan sort. Med tanke på dess ovanlighet gör jag nu ett försök att under än mer nät växa till sig, det finns små skott kvar på dem

image